Leila´s POV:

Ibland fattade jag själv inte varför jag lägger i mig så mycket. Jag har själv ett problem som jag måste lösa. Ibland brukar jag tänka att om vi inte träffade killarna (one direction) så skulle nog vår vänskap hålla för alltid. Men just nu ville jag veta lite mer om Amy och Niall. Är det någon relation emellan dom eller vad? Varför ska Niall alltid få mig känna utanför varenda gång jag är med honom… Han kommer aldrig vilja att jag ska vara hans, allt var bara lögner…

Jag tog tag i min mobil, satte på mig jackan och skorna och små sprang ut. Jag hade bestämt mig för at åka till Niall och se vad som har hänt, tycker han fortfarande om sin barndomsvän eller hatar han henne? När jag kom fram till Niall´s ytterdörr så hörde jag ljud inifrån.  De var Niall som skrek och var upprörd. Jag knackade försiktigt på dörren. En tjej öppnade dörren med gråtfärdiga ögon.  Jag tittade chockat på Niall som var tomatröd och hade svarta ögon av ilska, i alla dessa år jag har känt honom har jag aldrig sett honom såhär. De var skrämmande, han kom emot mig med hårde steg. För någon sekund så trodde jag att han skulle slå mig fast de gjorde han inte, han kramade om mig hårt så hårt så de börjar göra ont.

- Niall förklara, vad gör du? Sa jag och kände hur de pirrade, de var ingen kärlekspirr utan jag kände oro.

- Snälla lämna aldrig mig, jag gör vad som helst! Sa han och hade båda sina händer på mina kinder och tittade rakt in i ögonen på mig.

- Jag kommer inte fast varför gick den där tjejen ut gråtande från ditt hus? Frågade jag lite tystar för när jag frågade den frågan så blev hans ögon svarta direkt igen.

- Jag vill inte prata om det Leila! Sa han och tittade bort.

- de är okej… sa jag tyst och kramade om  så han ska lugna ner sig lite. Jag var fortfarande nyfiken varför hon gick ut gråtande och varför var så himla arg. Efter en stund när han lugnade ner sig så började han prata ut, de jag fattade var att de mesta handlade om mig. Jag ville inte få folk skapa bråk, jag förstod inte vartenda ord Niall sa fast jag fattade att de verkade vara något stort de var därför han fick Amy gråta. Jag vet inte vad jag ska göra nu, ska jag förlåta honom eller inte? Ska jag säga att jag älskar honom eller inte, jag hade många känslor för Niall som jag ibland inte kan dölja, VAD FAN SKA JAG GÖRA?! ingen kan hjälpa mig just nu…

Tyra´s POV:

Jag ville inte vara hemma idag, ingen ville vara med mig eller jag ville inte vara med någon just nu. När jag inte var på humör så tyckte jag om att köpa kläder, de var inte att jag ville skämma bort mig de var bara att när jag köper nya kläder så slänger jag bort de gamla minnen och påbörjar en ny start med något nytt. Och imorn så är de nyår så jag ville se bra ut till det. Jag försökte ringa Nat eftersom hon var fortfarande min vän och jag kan förlåta henne. Harry har säkert påbörjat ett nytt liv så varför ska jag alltid komma ihåg de förflutna.

När jag kom fram till affären så gick jag direkt till damavdelningen. De var mycket folk och jag såg hur många kändisar som helst. Jag visste inte att jag gick in i en sådan affär. En av dem var Taylor Swift. Jag hade hört talats om henne väldigt mycket och själv tyckte jag att hon hade bra musiksmak. Mobilen vibrerade i fickan och jag fiskade upp den snabbt.

- Hej… hör jag Nathalies röst säga svagt.

- Hej, du vet de som hända, jag vill helst bara glömma bort de, du vet de om Harry eftersom du är fortfarande min vän och jag vill inte att våran vänskap ska förstöras s snabbt. Sa jag och gav en lätt suck.

- Vart är du, jag vill helst prata med dig face to face…

- Jag är i Zara, du?

- Starbucks, de är skit nära Zara kommer typ om några sekunder. Sa hon och gav ett litet flin.

- okej ses bestie! sa jag och la på. Jag blev helt plötsligt gladare, att få tillbaka en vän känns skit bra och att förlora en vän nja inte lika bra. Jag vill ALDRIG känna den känslan igen. Hon kom bakifrån och hade ett stort leende på läpparna.

- Jag har saknat dig! sa hon och kramade mig.

- me too broo!

- så hur har de varit utan mig? Frågade hon och tittade chockat på mig.

- ehh okej, kan du sluta stirra så där du typ skrämmer skiten ur mig.

- VÄND DIG SNABBT! Sa hon. Jag gjorde de hon sa och såg de mest chockande grejen jag har varit med om idag, Harry var med Taylor och de gick runt med varandra hand i hand.

- Naaaat… jag vill döda henne just nu… sa jag och klämde på Nathalies arm.

- aj, omg de är ihop ser du inte hur de kysser varandra me- eeuw hon dräglar ju fan över honom. Sa Nat och skratta och skrattade med. Äntligen den gamla Nat tillbaka.

- Jag har en idé eftersom de verkar som att Harry försöker göra dig avundsjuk eller något så du ska nu ta upp mobilen och fejka att du snackar med en kille, säg ”aa jag kommer till dejten idag, vart sa du? Starbucks?! Okej! Jag kommer idag klockan sju ses älskling” och sen lägg, kom ihåg skrik för att få honom höra, och sen berättar jag varför du ska göra så. Jag gjorde de Nat sa och han la märke till det. När jag ska ”vi ses älskling” så fick han illerröda ögon.

- SÅ nu då? Frågade jag och tittade på Nat.

- Kolla han la märke att du är här, så nu ska vi vara i Starbucks klockan sju och se om han kommer, om han gör de så älskar han dig fortfaranade om inte, aa du vet själv. Sa hon och gav ett stort leende.

- du är så jävla smart! Sa jag och skratta.

- Vad säger man?

- Tack, hehe.

- Jag vet vad jag har saknat med dig! sa jag och log.

- Vad? Frågade hon fundersamt. Jag tog upp ett tuggummi paket från fickan och öppnade den.

- dina knäppa o smarta idéer! Tuggummi? Frågade jag och åt en.

- Thanks bro!   

- såå jag vet att du drog från min lägenhet fast jag vill att du ska bo med mig igen! Sa jag och log med ögonen.

- så klart, när du ringde mig så många gånger så visste jag att vi skulle bli vänner igen så innan jag kom så lämnade jag mina väskor hemma hos dig.

- okeeej… men kom vi köper något, gör dem avisa med att fejka jag har en kille sen drar vi, ok?

- visst! Abow Harry kommer emot oss. Sa hon och kollade på Harry.

- IGNORERA och fejka att han inte finns.

- Tyra? Hör jag Harry säga bakifrån.