somebody to trust 7 "you lied"
Harry´s POV:
Jag vaknade till efter Ty hade skriket på oss. Vad gjorde jag? Va fan gör Nat med mig?
Jag kollade chockat på henne sen sprang jag efter Ty. Jag stoppade henne innan hon hann att starta bilen.
- Kan vi prata? Frågade jag lugnt.
- ÄR DU SJUK?! JAG HATAR DIG! STÄNG JÄVLA DÖRREN OCH LÅT MIG DRA!!! Skrek jag och försökte stänga bildörren fast Harry höll emot.
- Snälla förstå mig, jag var full! Jag skulle aldrig vara otrogen mot dig med Nathalie! Sa jag och tittade djupt in i hennes ögon.
- haha, och de ska jag tro på?! Dra åt helvette din jävla player! Sa jag och skrattade retsamt.
- Jag var full, tro mig! Sa jag och höll i hennes hand. Hon drog den från mig och tittade ner. Jag såg att hon inte ville gråta framför mig.
- Om du inte vill tro mig så kommer jag vara på dig tills du tror mig. Sa jag bestämt och satte mig i bilen. Hon gick av bilen snabbt och försökte gå fast jag stoppade henne.
- VAD FAN VILL DU HARRY?! VARFÖR VILL DU INTE LÄMMNA MIG IFRED?! Du kan nog hitta andra som är mycket bättre en mig, låt mig bara gå… sa hon tyst. Jag såg hur en ensam tår rann ner för
hennes kind. Jag orkade inte se henne ledsen mer. Jag tog tag i hennes han och började gå mot bilen.
- Vad fan gör du Harry! Sa hon irriterat och tittade med ilskna ögon på mig. Jag satte henne i baksättet och la på bältet åt henne. Hon sparakade på mig som en liten bebis.
- Jag kommer inte låta dig gå Tyra! Sa jag och satte mig bakom styret. Jag låste alla dörrar och började köra hem.
- Harry du vet inte hur mycket jag hatar dig just nu, de räcker med att du låg med min bästa vän och nu rövar du mig?! Sa hon och sparkade min stol bakifrån.
- jag vet att du är arg, fast jag vill inte att allt ska vara över så snabbt! Sa jag och försökte att inte bli arg. När vi kom hem så tog jag henne till lägenheten snabbt så hon inte drar.
- VAD HARRY VAD FUCKING VILL DU?! Frågade hon argt.
- hur ska du kunna förlåta mig? Frågade jag lugnt.
- Harry jag kan inte förlåta dig eller Nathalie nu, du har förstört mig, jag kommer nu nog aldrig lita på en kille, detta är inte första gången något sånt händer, efter den dagen de hände för mig så lovade jag mig själv att aldrig lita på en kille fast jag älskade dig, mitt hjärte kommer vara kall som is på grund av dig! sa hon och alla tårar kom ut som strömmande flod från hennes ögon.
- förlåt Tyra jag visste inte, snälla, alla gör fel när de är fulla. Sa jag och höll henne. Hon puttade bort mig och tittade på mig med vinröda ögon.
- NEJ ALLA GÖR INTE FEL, när jag kom tillbaka så drack jag lite, en kille kom och stötte på mig fast jag örfilade honom, för jag visste att du var den rätta inte han, fast jag hade bara fel…. Ingen skulle vara den rätta… sa hon deprimerat.
- Jag älskar dig också, jag skulle aldrig göra något sånt till dig snälla tro mig, du betyder så himla mycket för mig, du betyder allt! Jag skulle aldrig tänka mig ett liv utan dig, snälla lämna mig inte.
- Harry jag trodde aldrig att jag skulle komma fram till den här stun- innan hennes mobil avbröt henne.
Tyra´s POV:
Sms:et var från min mamma ”Gumman är du fortfarande ihop med Harry, för om du är de så är jag väldigt besviken över honom *länk*” jag öppnade länken och såg en fruktansvärd bild. De var Harry och Nat som hånglade upp varandra. Jag slängde mobilen på golvet och kände de brann i ögonlocken. Harry gick fram och plockade upp mobilen, efter några sekunder kollade han storögt på mig.
- Tyra snälla, de var inte meningen du vet att jag var full, Nathalie var aldrig full, jag fattar inte varför hon aldrig stoppade mig, visste hon inte att vi var tillsnamnas eller? Frågade han och kom fram till mig.
- KOM INTE NÄRA MIG, och jo hon visste! Jag hatar både dig och Nathalie lika mycket, Harry de är slut!! Skrek jag och kände hur den sista meningen ekade i mitt öra. Jag älskade honom fast han, uggh han låg med min som kallade bästa vän. Var hon aldrig full?! Nu blev jag väldigt arg och ville bara döda någon.
- Harry sa du att hon aldrig var full? Frågade jag lite lugnare igen.
- aa jag tror så eftersom hon gav mig bara glas och drack aldrig något själv.. sa han och la sin hand runt mig.
- Harry jag tål just nu inte NÅGON röra mig, jag är skit arg på dig just nu och du är inte min pojkvän längre snälla kan du gå! Sa jag argt och försökte inte att få ögonkontakt. Jag såg hur långsamt han gick ut igenom ytterdörren.
- jag älskar dig… mumlade jag lite för mig själv. Jag kunde inte sova hela natten. Jag ville bara krama om Harry som jag alltid gör fast på andra sidan så ville jag bara slå sönder honom.
Leila´s POV:
Jag vaknade och såg Niall bredvid mig. Jag hade nog aldrig blivit gladare eftersom igår berättade han till mig hur mycket han älskar mig och att han vill att jag ska bli hans och att han behöver mig.
Jag kramade om honom snabbt innan jag hör hans mobil vibrera. Jag blir väldigt nyfiken så jag tar den för att se vem som skickade sms till Niall klockan åtta på morgonen. ”Amy” stod det på skärmen. De är nog bara hans vän, tänkte jag lugnt för mig själv. Jag öppnade sms:et och började läsa ”Hej Niall vart var du igår kväll? Jag har saknat dig :* kom så fort du kan, I whant you ♥♡”
Jag tog ett djupt andetag och la mobilen ifrån mig. Jag smög fram till Niall och väntade tills han skulle vakna så länge så tänkte jag lite för mig själv.
- Good morning beautiful! Sa Niall och tittade på mig med nyvakna ögon.
- Hej, Hur mår du? Frågade jag som start.
- Bra eftersom du är här med mig. Sa han och log mot mig.
- Du vet Amy, är hon din flickvän eller? Frågade jag lugnt.
- Nej varför, har du träffat henne eller? Frågade han och såg nervös ut.
- Niall ljug inte för mig, jag ser när du ljuger, varför sa du bara inte att ni var ihop? Vill du att jag ska bli sårad av dig igen eller? Frågade jag och höjde ögonbrynen mot honom.
- Nej lovar, hon är bara en vän, inget mer! Sa han ännu mer nervöst.
- Men varför ljuger du så mycket, du fick nyss ett sms från henne och jag läste det, ja de gjorde jag! Jag skulle säga ja för att bli din tjej fast efter sms:et du fick de fick mig att ångra mig, Läs själv om du vill! Sa jag och slängde mobilen till honom. Han öppnade sms:et och började läsa.
- Såå? Sa jag lite irriterat.
- Jag ska bara ringa upp henne, hon brukar aldrig skriva något sådant till mig. Sa han och började trycka in hennes nummer.
- Vet du vad? Jag går nu, när du har löst de hör kan du väll ringa upp mig, och snälla inga lögner! Sa jag och gick ut. När jag kom ut på gatan såg jag Nat gå runt bland affärerna.
- Nat! Ropade jag Nat och vinkade stort mot henne. Hon vinkade lite smått tillbaka. När jag kom fram till henne så kollade hon oroligt runt.